Västlänken – vad är planen?

Västlänken – vad är planen?

Om du bor någonstans på västkusten har du säkert hört talas om Västlänken eller det Västsvenska paketet. Det har i flera år rapporterats på nyheterna om detta planerade bygge, samt protesterna mot det, och i år valdes även en överraskande stor andel kommunpolitiker in i det kommunala styret som vill stoppa projektet helt. I juni 2018 tog man dock de första spadtagen, och långsamt har Göteborg börjat förändras för att göra plats åt den nya trafiklösningen. Undrar du vad det är som pågår så ska vi genast upplysa dig!

Ny tågbana efter gamla planer

Har du anlänt till Göteborg med tåg någon gång så gjorde du det till en så kallad säckstation. En säckstation innebär att alla tågen måste stanna och vända här, vilket i sin tur leder till att fler spår behövs eller att antalet avgångar är kraftigt begränsade. Säckstationer kan inte hantera de stora trafikbehov som en stad av Göteborgs storlek kräver. Redan under 80-talet påbörjades konkreta planer på att bygga om tågstationen, förflytta den eller anlägga nya spår. Efter många vändningar, olika alternativ, förslag, studier och utredningar spikade man beslutet om Västlänken 2007. 2009 slöts avtalet om finansiering och året efter beslutades det att staten skulle hjälpa till med 50 % av omkostnaderna. Efter detta har kommunen arbetat med analyser, tillstånd och detaljplaner som skulle godkännas av alla berörda instanser och 2018 kunde alltså Västlänken börja byggas. Projektet handlar om en 8 km lång tunnel som ska gå genom hela Göteborg, från norr till söder via centralstationen, Haga samt Korsvägen. Tunneln ska hantera både pendeltåg och regionaltåg samtidigt som några tåg med slutstation Göteborg ska gå till den gamla säckstationen. Antalet avgångar och tillgänglighet kommer att ökas avsevärt, och trycket på stadens lokaltrafik kommer att minska vilket i dagsläget är ett problem under rusningstrafik.

Ny tågbana efter gamla planer

Protester och invändningar

Västlänken har varit omdebatterad framför allt för dess kostnad på runt 20 miljarder kronor. I samband med byggnationen kommer också några byggnader behöva rivas, samtidigt som parker och grönområden under en tid kommer att behöva rivas upp. Vissa gamla träd kommer att flyttas under tiden som bygget pågår, för att sedan återplanteras medan andra träd kommer att flyttas permanent. Protesterna mot Västlänken gäller också hur nödvändigt det är att bygga tunneln just på den sträckan som är planerad, samt hur nyttig den egentligen kommer att vara. Kritiker menar att andra, billigare lösningar hade fungerat lika bra för att lätta trafiktrycket i staden. Störningarna i trafik och infrastruktur kommer att pågå under hela byggnadstiden, och då tidsplanen är satt till sex år kan man förstå att göteborgarna redan på förhand är irriterade. Protesterna kommer framför allt från en åldersgrupp på 50+, medan yngre generationer är genomsnittligt mer positivt inställda till projektet. En sista invändning kommer från Räddningstjänsten som menar att räddningsarbete kommer att vara opraktiskt på vissa ställen i tunneln vilka saknar en parallelltunnel. Istället är dessa partier försedda med hisschakt vilket inte är idealiskt för att effektivt bedriva räddningsarbete. Trots att protesterna i vissa fall blivit våldsamma och politiker behövt polisanmäla demonstranter har arbetet alltså dragit igång. Andelen kommunpolitiker som står fortsatt positiva till Västlänken är fortfarande närmare 80 %, vilket innebär att bygget just nu planeras fortgå som väntat.

Protester och invändningar

Comments are closed.